Mat ombord ska vara gott och näringsriktigt, precis som mat iland. Valda måltider och råvaror ska dessutom underlätta matlagningen i köket vad gäller arbete och tid och kunna förvaras mer eller mindre långa perioder utan att bli dåliga. Att aktivt vara ute och segla kräver mer energi än lediga dagar på land, inte minst för att hålla humöret uppe. Vi har dock alla olika behov och kräver mer eller mindre energi. Tänk gärna till lite extra hemma vid planeringen av måltiderna för att få med det som behövs men låt bli att slänga ner en massa onödigheter som ingen ens kommer att titta åt. Ge dock lite utrymme – beroende på vilka förvaringsutrymmen du har – för improvisation och skoj i köket och lek gärna ”här är ditt skafferi – vad kan vi laga för gott idag?”.

Allmänna tips

• Anders Klint (Utekokboken för finsmakare i fält, 1996) gör en beräkning av vattenförbrukning för två personer: dryck och matlagning 6 liter per dygn, disk 6 liter per dygn, personlig hygien 6 liter per dygn, eventuell sjukvård 2 liter per dygn. Som kommentar kan göras att båtlivet underlättar viss vattenförbrukning, den som kan göras med saltvatten (sötvatten i en sjö gör det ju ännu enklare). Känns vattnet fräscht kan man alla gånger tvätta sig och diska (skölj dock i sötvatten) i havsvatten.
• Omvandlingstabell för ris, pasta och nudlar kan vara bra att ha till hands – då vissa förpackningsinstruktioner bara informerar om vikt.

	OKOKT volym (ca)	OKOKT vikt (ca)	KOKT volym (ca)
RIS	0,25 liter	225 gram	1 liter
SPAGHETTI	0,5 liter	110 gram	1 liter
MAKARONER	0,25 liter	110 gram	0,6 liter
NUDLAR	0,25 liter	80 gram	0,5 liter

• En förbandslåda för första hjälpen är ett måste. Även om man är jätteförsiktig är det lätt att skära eller bränna sig, drabbas av förkylning eller kanske sömnproblem. Packa ned plåster, förband, smärtlindrande och febernedsättande tabletter, sjösjukepiller och tabletter för dålig mage samt öronproppar.
• Hur länge ska du vara ute på vattnet innan du når en matbutik? Planera en meny efter tillgång till färsk mat, det vill säga dina möjligheter att proviantera längs med vägen samt förvara mat kallt/svalt. Har du kyl och seglar i svenska vatten kan du fylla på förråden ofta och har nog inga större matbekymmer alls. Kylväska eller liknande kommer man också långt med om man då och då kan fylla på med något som kyler. I övrigt finns ju alla finurliga utrymmen i båten – belägna under vattenytan – som har mer eller mindre kylande effekt beroende på omgivande vattentemperatur. För att äta gott och varierat under hela turen planerar och delar du upp maten efter hållbarhet. Färdig mat som förberetts hemma och kylts/frysts ned. Färska kylvaror. Frysta grönsaker och fryst fisk och kött. Vakuumförpackat rökt kött och fisk. Påssoppor, konserver, torra livsmedel och tåliga frukter och grönsaker – t.ex. äpplen, citrusfrukter, morötter, lök, potatis. Ägg, ost, salami. Färdig mat äter du först. Därefter får du ha koll på kylda och frysta varor som kyler samtidigt som de tinar. Vakuumförpackat rökt kött som förvaras svalt håller ett tag i oöppnad förpackning. Till slut varvar du konserver och torra ingredienser med ägg, ost, salami och tåliga frukter och grönsaker.
• Små förpackningar är bättre än ekonomipack, ur hållbarhetssynpunkt, då de flesta livsmedel håller sig bäst i oöppnad förpackning. När en liten förpackning väl är öppnad är det inte svårt att göra slut på innehållet inom rimlig tid.